"Memoarer"

"Min Pappa dog år 2000, 78 år gammal. Han skulle ha fyllt 90 år nästa år om han levat.

Han var väldigt envis av sig, han hade börjat att skriva på sina memoarer en tid innan hans död, det var väldigt viktigt för honom att bli klar med boken innan han dog. Han visste att han skulle dö, han hade en dödlig sjukdom. Så den blev klar, med lite hjälp från oss. Titeln på boken heter "Händelser jag minns under nära 75 år" Boken är väldigt intressant och jag har läst den flera gånger.

Klas som marinsoldat på Stockholms

Örlogsstation 1943-1944

21 år gammal

Här är några utdrag från boken:

Byn Naglarby i Gustafs har varit en märklig by. Hit kom de första invånarna långt före 1000-talet. De kom sjövägen efter älven från norr och söder. Älven klyver Gustafs mitt i två delar. De upptäckte att jorden kring Naglarby var bördig och att det fanns skog för bränsle och byggnation. Vägar fanns knappast men älven var nära och på den forslade allt som behövdes för handel och utbyte av varor.

Då på 30.talet var byn på sätt och vis självförsörjande och man kunde få hjälp med det nödvändigaste för att överleva. Sålunda fanns två lanthandlare, två slaktare en skomakare, två trädgårdsmästare, en frisör, en småskola, en smed och en liten snickarverkstad. Dessutom fanns en NTO- förening med egen lokal.

Klas växte upp i Gästgivaregården, en bondgård tillsammans med sju syskon, sex pojkar och två flickor. Min far Klas Magnus dog när mor Ottilia var knäppt 42 år och ensam med åtta barn från 1 år till äldsta 23 år gammal.

Mor Ottilia och Far Magnus Någon gång i slutet av 1800-talet

Hur som helst minns jag tiden därhemma när jag var 4-8 år.
Jag vet att vi alltid saknade pengar att köpa för t.ex kläder och till de nöjen som då fanns att gå på. Vi hade förmånen att ha mat på bordet då med egna jordbruksprodukter, mjölk, fläsk, mjöl och bär från naturen. Jag minns inte att jag blev riktigt hungrig någon gång.
Klas Andersson
Vill ni höra mer kan jag gärna skriva lite forsättning.
Ha en skön tisdagskväll. Kram Mimmi